Varning!

Standard
 
Jag känner härmed att det är min medborgerliga plikt att varna mina medmänniskor;
 
Börja inte läsa Stieg Larssons Millenniumserie!
 
Har man väl börjat är man ohjälpligen fast och alla tidigare föresatser om att göra någon som helst nytta om dagarna är borta. Böckerna ligger där och frestar och är omöjliga att stå emot! Idag har jag tillbringat åtskilliga timmar totalt avskärmad från omvärlden, totalt uppslukad av "Flickan som lekte med elden". Jag har försummat mina barn;
 
-Mamma jag är törstig!
-Det står ju en mugg vid handfatet inne på toan, drick ur den.. .
 
-Mamma jag är hungrig!
-Ät de där kalla potatisarna som ligger på diskbänken så länge…
 
-Mamma, det brinner i köket!
-Det står ju en mugg på handfatet inne vid toan, använd den… (Nej, riktigt så illa har det inte varit men nästan…)
 
För att inte tala om vad böckerna gör med min nattsömn! Såhär några veckor in på semestern borde jag vara utvilad, fräsch och solbränd men det lutar snarare åt blek, hålögd och aningens svettdoftande (det senare tänker jag dock snarast åtgärda!)
 
Om ni vid det här laget inte blivit avskräckta utan tror er ha tillräcklig självkontroll för att hantera ett måttligt läsande, nåväl, läs böckerna. Kom bara ihåg att jag har varnat er!

»

  1. Ha! Jag har också varit helt avskärmad i ca 2 veckor, för jag har lyssnat på dem som talböcker i min mp3-spelare. Varje gång någon tilltalat mig har jag irriterat börjat fumla i fickan för att pausa innan jag ställt den trevliga frågan: "Vad sa du?"
    På sluttampen i den tredje boken tog batteriet slut vid 01.30 på natten, och det var nog tur… barnen vaknar ju som vanligt i 6-tiden.
    Nu är jag klar med hela serien, och det känns faktiskt skönt…. nu kan jag umgås med familjen igen!
     
    Du får höra av dig när du läst klart så kanske vi kan ses IRL.
     
    Kram, Åsa

  2. Jag blev riktigt skraj först, är de dåliga tänkte jag, jag har just beställt dem men itne fått första än för den var restnoterad, så jag har inte kunnat börja läsa dem.
     
    Kunde inte låta bli att skratta ordentligt iaf… mamma det brinner i köket… Jag känner igen mig när jag sitter med något som uppslukar mig, ofta datorn… och mina barn försöker prata med mig och jag svarar typ goddag yxskaft

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s