Månadsarkiv: juni 2008

Midsommar

Standard
 
Igår efterskottsfirade vi Amanda med familjefika. Jag gav henne en leksakshäst, utan gungfunktion dock tillräckligt stor för att kunna sitta på. Hon älskar den! Mandis och hästis är numera oskiljaktiga och hon har tom sovit med den fastän den tar upp mer än halva sängen. Riktigt gulligt!
 
Idag ska jag klämma in mig i kulldräkten då Gesundakören ska ha sin jubileumskonsert i Sollerö kyrka. Kulldräkten är väldigt vacker tycker jag men man kan inte påstå att den är varken praktisk eller bekväm. Jag glömmer aldrig när vi skulle få vara med på "Kultur efter kulltur", den traditionella konserten i Mora kyrka efter Tjejvasan. Vi skulle få sjunga tillsammans med Martin Stenmark och Jill Jonsson, iklädda folkdräkter då förstås. Amanda var tre veckor gammal och min mage hade fortfarande form och konsistens som en enorm, färdigjäst bulldeg. För er som inte känner till hur sollerödräkten ser ut måste jag förklara att kjolen ska snöras i hyskor framtill, litegrann som en korsett. Vanligtvis är detta inga som helst problem utan snörena brukar vara långa nog för att avslutas med en rätt rejäl rosett upptill,den här gången var det dock inte lätt att få dem att räcka till. Min kära mor som hjälpte mig drog och drog i snörena;
 
– Håll in magen Åsa!
– Jag kan inte!!!
 
Till slut lyckades mamma få till en liten, liten knut som höll ihop snörena som skar in kors och tvärs i det utvällande fläsket, tänk överdimensionerad kassler. Jag, överkänslig pga amningshormoner, grät ut över min förlorade figur en stund innan jag tog mig samman och vi kunde åka iväg till kyrkan.
 
Det blev trots allt en riktigt trevlig konsert till slut. Martin och Jill var väldigt duktiga och bjöd på en riktigt bra show och var fantastiskt snygga och trevliga dessutom. Martin hjälpte mig också med barnvagnen inne i kyrkan, bara en sån sak gjorde det ju mödan värt…
 
ÖNSKAR ER ALLA EN RIKTIGT HÄRLIG MIDSOMMAR!
 
 
Annonser

Sista arbetsdagen

Standard

 

Sista arbetstimmarna före sommarlovet!

Eller arbetstimmar och arbetstimmar, nu har jag fikat med kollegorna i någon timme och bloggning kan inte heller anses stå i arbetsbeskrivningen…

Det blir en ovanlig sommar för mig. Eftersom jag normalt inte är någon som gillar att planera långt i förväg brukar sommarlovet breda ut sig som ett hav av obokad disponibel tid. Nu är det nästan tvärtom, jag börjar lovet med att känna mig lätt stressad för hur jag ska hinna förbereda allt inför midsommar, konserter och Irlandsresa med Gesundakören.

Irlandsresan är jag övertygad att den kommer att bli riktigt kul. På en av de senaste körövningarna förklarade vår körledare varför hon strukit några låtar ur programmet;

– Vi måste korta ner konserten så vi inte kommer för sent till whiskyprovningen!

Bra inställning! Kan man säga att ribban är lagd kanske?

Efter Irland är det hög tid att börja förbereda sig inför framträdandena med Team Cans. Att sjunga med liveorkester i Dalhalla under Rhapsody in Rock ska bli suveränt! Faktiskt pirrar det redan lite i magen när jag tänker på det…

Igår kräktes jag virtuellt här på bloggen och det kändes BRA! Riktigt bra tom. Det var vänner som blev oroliga och hörde av sig och tyckte det var olikt mig och det kändes också bra. Strävar efter att i högsta, möjlig mån se positivt på tillvaron men ibland rasar det. Lyckligtvis brukar det inte vara länge och jag är redan sakta men säkert på väg mot ljusare tider.

Still got the blues..  but moving on up!

Nu har jag inte tid att blogga mer, ska ut och käka lunch med kollegorna.

Puh, hård arbetsdag…

Kräkblogg

Standard
 
Ni som vill läsa något positivt och uppmuntrande kan hoppa över den här bloggen…
 
Saker jag är förbannad över idag:
 
– Trångsynthet
– Fördomar

– Ignorans
– Pedofiler
– Egoism
– Folk som pratar skit och skvallrar bakom ryggen på sina "vänner".
– Snåljåpar (och då menar jag inte bara folk som är snåla rent materiellt, utan även de som inte vill dela med sig av beröm, uppskattning, kunskap etc…)
– Att folk med pengar ser sig själv som högre stående, som att den enda prestation som krävs för att åtnjuta respekt är att kunna vifta med plånboken. 
– Att jag ibland nedvärderar mig själv i den grad att jag påverkas av ovanstående och känner mig underlägsen och osäker. (Dags att sluta med det!)
– Att folk i allmänhet accepterar att vissa är "finare" än andra och att vi fått ett nytt klassamhälle.
– Att det är de som gör minst som tjänar mest. (Och kom inte och snacka om ansvar, tänk på tex sjuksköterskor som har hand om liv och död. Vad får de för det?)
– Att man blir sämre behandlad inom vissa institutioner för att man är ensamstående förälder, trots att de flesta av oss egentligen förtjänar all respekt för att vi bär hela ansvarsbördan själva.
– Att solidaritet är ett begrepp som många inte längre vet vad det betyder, än mindre vad det innebär.
– Att företagarna i Mora öser pengar över hockeylaget men springer och gömmer sig så snart det handlar om att satsa på ungdomar och kultur.
– Att det finns folk som har mer än råd som inte kan skänka en krona till bättre behövande, medan vi som redan kämpar med ekonomin stretar för att ha råd att behålla våra fadderbarn.
– Att jag inte orkar kämpa för det jag står för i den utsträckning jag skulle vilja utan ofta finner mig i saker som jag tycker är oacceptabla.
– Att jag inte verkar bli så mycket klokare med åren inom vissa områden.
– Att jag är så löjligt känslig och sårbar.

Otroligt men sant!

Standard

 

Mammas bebis har blivit stor!

Minns som igår när jag såg dig för första gången, vacker som en nyponros redan då!

Och du blir bara sötare för var dag som går…

Goare tjej får man leta efter!

Grattis Amanda!

4 år 15/6-08

 

Ganska otroligt också att den 10/6 var det tre år sedan jag skrev mitt livs första blogg.

Livet

Standard
 
Livet går upp, livet går ner. Det som varit kommer aldrig tillbaka. Om livet var en DVD-spelare skulle jag trycka på snabbspolning framåt för just nu är jag inte på det bästa av ställen.
 
Mot framtiden! Må den vara ljus och lycklig, annars jävlar…

Snart sommarlov, zzzzz….

Standard
 
Är helt sanslöst trött just nu. Visserligen sover jag alldeles för lite som vanligt men den här tröttheten tror jag mestadels är psykisk. Minns precis hur det var förra sommaren; de första tre veckorna var jag helt nöjd med att bara sitta på rumpan och lösa korsord.
 
Ibland funderar jag på om man skulle försöka sig på något annat yrke, men det skulle onekligen vara väldigt svårt att nöja sig med ynka fem veckors semester när man vant sig vid sommarlov, jullov, påsklov, sportlov och höstlov…
 
Idag ska hela tjejligan till frissan för en mycket välbehövlig trimning. Det är något småtjejerna ser fram emot, konstigt nog då allt vad hårvård heter annars är det värsta de vet. Jag känner mig riktigt elak när jag tvingar dem att borsta håret varje morgon, och ibland tror jag att det bara är en tidsfråga innan grannarna gör en anmälan till soc om barnmisshandel då deras högljudda protester säkerligen måste höras på åtminstone halva gatan.
 
De har rejäla röstresurser mina tjejer, inte så kul när de är upprörda men desto roligare när de sjunger. Just nu är det bara Team Cans-låtar som gäller och deras versioner när de sjunger på "engelska" är underbara. We wör we wör rock jo är bara en av favoriterna. 
 
Apropå engelska sade Elina till mig för ett tag sedan:
 
– Mamma, jag kan prata engelska! Jag har lärt mig på Simpsons!
 
–  Jaså, vad kan du säga då?
 
– Allsmäktiga penis! Vad betyder det?
 
Vad svarar man på något sådant?
 
När jag var i Stockholm och spelade in Körslaget hade Elina och mormor en liten konversation;
 
– Boa, jag har tänkt på människor och grodor och sånt. Var kommer människorna ifrån egentligen?
 
– Ja folk tror olika om det där. En del tror att det är Gud som skapade människan.
 
Mormor tänkte sedan på barnens släktingar och frågade pedagogiskt;
 
– Vet du var Gud heter i Libanon?
 
Elina funderar en stund och svarar;
 
– Gud bye?