Ytterligare en dag i soffan

Standard

Men nu går det åt rätt håll! Ögonen är fortfarande svullna och rödkantade, men rinner inte lika mycket. Rudolf-näsan har övergått till ett stadie där den är rosa och fnasig, och nysningarna har avtagit.
.
Det ska verkligen till en förkylning from Hell för att man ska bli totaldäckad efter att ha varit omgiven av barn ett antal år. Man är så omgiven av smittor hela tiden, så man blir ganska härdad.
.
Idag är bara jag och tonåringen fortfarande kvar i sjukstadiet. Henne ser jag dock inte mycket av, hon håller sig på sitt rum som hon gjort de senaste åren. Eller i ”östra flygeln” som jag kallar det ibland av två skäl. Dels givetvis att hon håller till i den del av huset som ligger vinklat mot öster. Dels utifrån en dokumentär om rika familjer i USA, där man fick veta att syskonen i familjen Spelling (Tori är väl den enda kända av dem?) växte upp i var sin flygel av det gigantiska huset, med var sin uppsättning av tjänstefolk. Sjukt!
.
Sanna är en klippa när det gäller att passa småsyskonen när det behövs, och hon dyker upp till måltider och när hon vill ha hjälp med läxorna. I övrigt sitter hon hellre för sig själv än umgås med resten av familjen.
.
Jag har oroat mig vansinnigt mycket över detta tidigare, undrat varför hon inte vill leka med de andra små tjurarna. Men eftersom hon verkar nöjd, skolan funkar bra och hennes framtidsvisioner är starka får jag acceptera att det är så hon vill ha det. Hon trivs bäst i sitt rum helt enkelt!
.
”Jag trivs bättre här, där jag kan ha det lugnt och skönt…”

jagrud

Rudolf? ________ Jag?

Sanna?______Ferdinand?

Sanna?________Ferdinand?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s