Jobbat som en liten….

Standard

Idag var det fullt ös igen; alla tillbaka på jobb, skola och dagis. I mitt fall två av tre!

.

Jobb OCH skola menar jag.
Eftersom jag jobbar på en skola...
Men det fattade ni genast va?
Ok, det var inte kul...
.

Jag höll på att trilla av stolen när en av mina elever  hälsade mig välkommen tillbaka! Paff och glad blev jag! Inte just för att en elev hälsade mig välkommen tillbaka, utan för att det var just DEN eleven som hälsade mig välkommen tillbaka.  Ni förstår, den här eleven är vanligtvis den mest negativa, pubertetsdeprimerade , pessimistiska och dödslängtande av elever. Ok, jag kanske överdriver en liten aning men ni fattar nog.

.

Min förvånade glädje återupplivade en tanke om livets orättvisor. De som alltid är snälla, trevliga och lättsamma får mycket sällan ros för det.  Det tas för givet att de alltid ska stötta och hjälpa till. Tappar de någon gång humöret eller säger emot får de ofta höra att de blivit knäppa, förändrade och betraktas med misstänksamhet. Allmänt otrevliga och buttra personer, kanske rentav riktiga svinpälsar,  behöver däremot bara göra aldrig så lite positivt för att det ska ses som en smärre bragd. En komplimang eller trevligt ord från någon som vanligtvis bara kritiserar och klankar ner, blir något så mycket större, något som kan få en att känna sig utvald och speciell.

.

Jag minns från när jag var liten; en man i bekantskapskretsen blev ett odrägligt monster under påverkan av rusdrycker (läs: när han var aprak). Hans vidriga beteende försvarades alltid i ordalagen:  ”Men han är ju så snäll när han är nykter”. Och…? Jag minns vidare min fars ständiga kommentar till detta; ”Men jag är också snäll när jag är nykter, inte är det någon som pratar om det!” Touché!

.

Nu tycker jag att vi alla genast blir bättre på att ge beröm till de som förtjänar det, och slutar skydda de som beter sig illa och sårar andra. Vi ska värdera allt det positiva som fina, trevliga människor ger, och inte låta oss förföras av falska människors smicker.  Ok?

OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS!

Nu säger jag INTE att min elev är en svinpäls, inte alls. Jag har bara finfina elever! Han var blott min musa och upphovet till dessa avgrundsdjupa… nåja… tankar. Är det några som har rätt att vara lite buttra och gnälliga är det de som är under attack av hysteriska hormonstormar; ungdomar i puberteten, kvinnor med PMS, kvinnor med ägglossning, gravida kvinnor, kvinnor i klimakteriet…. Vi säger kvinnor helt enkelt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s