SJ, SJ gamle vän….

Standard

När jag bodde i Stockholm och Sanna var liten åkte jag ofta tåg till hembygden. Allt fungerade smidigt och fint! Vi bokade alltid plats i familjevagnen så att Sanna kunde roa sig i den lilla lekhörnan, och när den ambulerande försäljaren passerade förbi brukade vi köpa macka, kaffe och festis. Priserna minns jag inte, men eftersom jag var synnerligen fattig under denna tid kan de inte ha varit särskilt höga. Tågen kom oftast i tid, eller bara några minuter försenade. Dessa resor minns jag som trevliga!

Sedan hände något; plötsligt var det inte trevligt att åka i familjevagnen längre! SJ hade dragit ner på städningen, och för att kunna låta Sanna leka i den lilla lekhörnan fick jag lov att plocka skräp och torka av spill och klet först. Det blev helt enkelt äckligt!

Jag vet inte om familjevagnar med lekhörna ens existerar längre, men om de gör det skulle jag inte ens fundera på att resa med barnen i en sådan. SJ är inte vad det varit, inte på långa vägar!

Någon ambulerande försäljning finns inte längre, numera måste man tränga sig fram genom överfulla vagnar för att ta sig till restaurangvagnen där man kan få sig något till livs, om man nu har lust att betala hutlösa överpriser. Att tågen sällan är i tid behövs knappast nämnas, när flickorna åkt mellan Borlänge och Stockholm har de vid flera tillfällen blivit flera timmar försenade.

Idag åkte jag tåg för första gången på ett tag, en tur till Mora för att hämta hem småtjejerna som spenderat helgen hos mormor. Konduktören kom förbi och jag talade om att jag ville köpa en biljett till Mora.

– Det kostar egentligen 100:- extra att köpa biljett på tåget, men du slipper det.

– Jaha! Tack, men det hade jag ingen aning om! Det tycker jag verkar knasigt!

– Nej, vi vill få bort att folk köper biljett på tågen.

– Men då tycker jag att det borde framgå tydligare, jag köper biljett till mina döttrar två gånger i månaden och har aldrig lagt märke till någon information om att det skulle bli så mycket dyrare.

– Mjo, men det står nog…

Konduktören går iväg, men vänder efter ett par steg och utbrister triumferande:

– Förresten sitter det klisterlappar på dörren här!

Konduktören gick sedan iväg, vilket var tur! Om jag i mitt irriterade PMS-tillstånd påpekat att det väl är en aning sent att informera om denna regel först när man är på väg in i tåget hade han kanske krävt mig på den där hundringen iallafall…

Givetvis fick jag lov att kolla hemsidan när jag kom fram, 30 minuter försenad. För att hitta informationen om den extra kostnaden vid biljettköp direkt på tåget måste jag från SJ:s förstasida leta mig vidare antingen till sidan för pendlare eller den för affärsresor. Det tycker jag är en smula otydligt!

SJ lider av samma sjuka som den svenska skolan, sjukvården och välfärdssystemet, och jag fortsätter klia mig i huvudet och fortsätta grubbla över det man allt som oftast får höra numera; ”Det går bra för Sverige!”

Hur??

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s