Första daten och lite snusk

Standard

Apropå båten har jag ett par roliga berättelser kring den. När jag och Magnus var alldeles nya ihop, så nya att vi inte ens visste om vi skulle bli ihop ”på riktigt” eller inte, tog han med mig på en romantisk date på båten. Han hade packat kylväskan full med godsaker och skumpa. Solen gassade och det var riktigt härligt. Magnus var lite nervös, dels kanske för daten men också för att han inte alls var någon rutinerad båtförare, tvärtom. Vi stannade till på ett lämpligt ställe, kastade i ankaret och hade det riktigt trevligt.

Efter en stund började M föreläsa om hur ett ankare fungerar, hur det är konstruerat och hur det liksom skruvar sig ner i botten för att få ett rejält grepp. Jag lyssnade någorlunda intresserat på utläggningen, som var ganska lång, tills han avslutade med;

– Men hur får man upp det?

Jag svarade;

– Jag vet inte!

Magnus:

– Inte jag heller!

Tack och lov lyckades vi i alla fall få upp ankaret till slut, och vi kunde fortsätta daten med grillning på altanen och en fortsatt trevlig kväll. Jag kände mig som en prinsessa, så väl omhändertagen blev jag. Det var liksom där och då det blev klappat och klart det hela. Efter den kvällen har det aldrig funnits en strimma av tvivel över att vi skulle vara rätt för varandra. Det var löööve Big Time kan man säga! 🙂

En annan rolig grej hände när vi var ute vår första tur den här sommaren. Det var lite allmänt kaos med ungar som inte kunde bestämma sig för om de ville sitta i fören eller i aktern, så det klättrades än hit än dit vilket gjorde oss aningens nervösa. Båten hade fått en ny motor, men något hade krånglat och vi var tillsagda att hålla noga koll på temperatur-mätaren, vilket var ännu en stressfaktor. Vi kom dock iväg och allt verkade frid och fröjd, ända tills vi upptäckte att folk vi mötte  inte ville släppa oss med blicken när vi for förbi. Vi undrade givetvis varför, och ju fler som tittade på oss ju mer stressade blev vi. Vad gjorde vi för fel? Vi kunde inte komma på vad det var, och fortsatte vår tur som planerat och försökte ignorerade blickarna från mötande båtar.

Svaret fick vi senare, när vi var tillbaka och var i full färd med att plocka ur och göra iordning båten. Det var Magnus som upptäckte det först. Han blev liksom stående vid älvkanten och bara tittade på båten.

– Öhhh… Du, jag tror jag vet vad de kollade på. Kom får du se vad båten heter.

Ungarna blev givetvis supernyfikna!

– Vaddå? Vad heter den?

Magnus vägrade svara;

– Ni får läsa själva.

Elina tydde bokstäverna först…

– Det står nåt snuskigt!

Simon fyllde i;

– Varför står det snopp på båten?

Det visade sig att båtägaren hade utsatts för ett litet skämt av sin vän dekalmakaren. Numera har vi suddat ut en bokstav vilket gör att båten numera heter: S oppärgott, vilket är ett högst underligt namn, men vi riskerar då inte längre att bli haffade av sedlighetspolisen…;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s