Category Archives: Okategoriserat

Duktiga jag!

Standard

Jag trotsade min inre lathet idag igen och tog ett träningspass. Känner mig mer än nöjd och mår som en prinsessa! Och så knorrar magen lite lätt precis som den ska göra den här tiden.

Jag har aldrig bantat, men jag har ett vikttips som alltid fungerat för mig., och det är att låta bli att äta på kvällarna. Så snart jag tycker att det blivit för mycket av det goda, som nu,  återgår jag till rutinen att lägga mig lite hungrig. Gör jag det behöver jag inte tänka på vad jag äter under dagarna, denna lilla grej räcker. Det är inte precis som att kilona rasar, men det ska de ju inte göra heller. Om det funkar för alla törs jag inte uttala mig om, men för mig är det en bra metod för att den är så himla enkel.

Annonser

Tuppmamma??

Standard

Jag är sannerligen ingen orolig hönsmamma, snarare motsatsen. Vad heter det? Tuppmamma?

Att en unge dunkar ner tandraden i bassängbotten är ju ingen fara! Eller?

Jag tyckte nästan det var lite genant först när jag beställde en akuttid hos tandläkaren, ungen klagade ju inte ens och lite hackiga tänder har ju ingen dött av. Det visade sig dock att skadan var lite värre än jag trodde. Fyra tänder har fått en sån tjong att de nu är ”mobila”, och dottern har fått förbud att använda framtänderna  i två veckor. Lilla, tappra Elina låg lugnt och stilla i stolen under behandlingen där hon fick tänderna ifyllda med plast, röntgade och slipade. Hon tyckte det hela var en baggis och att det var riktigt skönt att bli pillad på tänderna.

Jag har sagt det förut och säger det igen; HON ÄR INTE LIK MIG! Jag kallsvettades och hyperventilerade men dolde det (?) bakom en lugn, leende stabila-mamman-fasad.

När jag var liten hade jag kassa mjölktänder men var redan då hysteriskt rädd för tandläkaren. De sövde ner mig och drog ut gaddarna, och jag glömmer aldrig känslan av att vakna upp omtöcknad och  förvirrad med blod och slem rinnande ur munnen. Det gjorde mig inte direkt mer positivt inställd till tandläkare.
.

Elina ska på återbesök om några veckor, och då har tänderna förhoppningsvis rotat fast sig igen. (Och jag har hunnit förbereda mig mentalt).

Apropå tänder…

Standard

Vi var på Aquanova idag med ungarna, och det är ju alltid kul! Tyvärr blev Elina lite överentusiastisk när hon övade dykning, och dök med full fart rakt ner i bassängbotten och lämnade en bit av sina framtänder kvar i vattnet. Ingen större incident, hon hade inte ens speciellt ont, men framtänderna är skadade och det blir till att ringa och boka tid hos tandläkaren imorgon. Själv är hon vid gott mod då jag intalade henne att när tänderna slipats till kommer hon att ha de jämnaste, finaste tänderna i familjen.

Ärligt talat krävs det inte så mycket för att få de snyggaste tänderna i den här familjen, men det talade vi naturligtvis inte om. Själv hade jag så kallade ”charmigt” sneda framtänder som blev allt ocharmigare ju mer visdomständerna tryckte på. Amanda har ett överbett extraordinaire som ska justeras när hon blivit större, och Magnus (som alltid ska vara lite märkvärdig) hade sex tänder för mycket som liten och fick genomlida många år med tandställningar och otaliga tandläkarbesök. Simon vägrar hittills att släppa taget om mjölktänderna, så hans öde är ovisst. Efter dagens incident måste vi därmed utnämna Sanna som segrare i tandkampen, vilket är tur eftersom hon ska bli kändis. Hur hon ska bli det är ännu lite oklart, men förhoppningsvis ger det sig med tiden.

Sanna är för övrigt är en stor beundrare av Andreas Carlsson i Idoljuryn , mannen som gav tandblekningen Unnatural White ett ansikte.

Mellandagsfriden har lagt sig

Standard

Julhelgen är överstökad, och det var lugnt, mysigt och alla var konstant proppmätta precis som det ska vara. Barnen var mycket nöjda med sina julklappar, och trots att det är ett enda pusslande när flera familjer är inblandade i julfirandet tycker jag personligen att detta varit en av de stressfriaste jularna jag upplevt i vuxen ålder. En starkt bidragande orsak till detta är att jag köpte i princip alla julklapparna på nätet, och de flesta var beställda redan i slutet av november. Rekommenderas starkt om ni som jag blir stressade och irriterade av att trängas och köa i julhandeln!

Just nu är barnen utflugna, Simon är hos sin mor och tjejerna är hos sin mormor. Magnus och jag bara myser, äter, slappar, äter, tittar på ett avsnitt av ”Band of Brothers” som Magnus fick i julklapp, och så äter vi lite till. Mysfaktorn är skyhög, och jag vägrar låta mig påverkas av att alla mina vänner på Facebook tycks åka skidor, måla om huset eller bestiga Mount Everest.

Jag trivs bättre här, där jag kan ha det lugnt och skönt och äta upp resterna av julgodiset!

Planering!

Standard

När jag känner mig harmonisk och avkopplad lunkar livet på i sin stilla gång utan bekymmer. Saker och ting samlas på hög, för jag har ju gott om tid att fixa det ”senare”. Hemma är jag förstående och tålmodig (nåja, allting är relativt), och på jobbet kan jag med lätthet improvisera fram en bra lektion utan större ansträngning. Jag vill helst betrakta detta som mitt normaltillstånd.

Sedan kommer perioden när rastlösheten och stressen tar tag i mig. Allt tålamod är som bortblåst och allt måste bli klart omedelbart, helst igår! Allt arbete som legat och väntat ska hinnas med på rekordtid, och varje moment som ska gås igenom de närmsta dagarna ska vara minutiöst och detaljerat nedskrivna.

Idag har varit en övergångsdag som startade i fullständig harmoni efter en lång natts sömn. Allt eftersom timmarna gått har dock den krypande, irriterande rastlösheten slagit sina långa klor allt längre in i mig. Slut på friden, här ska planeras, skrivas listor och annat!

Planeringen för morgondagen är följande; shoppa, klä julgranen, trilla julköttbullarna, duscha och klippa barnen, städa litegrann och sedan slå in julklapparna.

Kanske hinner jag med hälften…

Allt väl!

Standard

Oj, vad länge sedan jag skrev något!

Sedan sist har jag fått nytt jobb (wohoo!!) efter hela fem dagar som arbetslös.  Eftersom jobbet är det som dominerat min tillvaro de senaste månaderna (mycket, mycket jobb har det blivit!) får mitt första inlägg efter uppehållet avverka just detta.

Jag jobbar numera med att undervisa invandrare i svenska på ett företag som heter Eductus. Ett mycket intensivt men roligt jobb! Den stora majoriteten av eleverna är från Somalia. Även om jag har en viss erfarenhet av människor från olika kulturer är denna afrikanska kultur en ny, angenäm bekantskap. Mina elever är varma, humoristiska och ödmjuka med stor vilja att lära sig mer om svenska seder och bruk.

Jag kan nog skriva hur mycket som helst om det här jobbet, då det är så väldigt speciellt och annorlunda. Om ni tänker er att ni har en arbetsplats där det går tre thailändare, två kurder, en arab och tjugo somalier på varje svensk,  kan ni kanske få en aning om situationen. De första veckorna ömsom häpnade man, ömsom skrattade man åt alla tokiga situationer som uppstod i dessa möten. Kulturkrockar är vardagsmat, men de löser vi oftast enkelt och odramatiskt med respekt för varandras olikheter.

Något som slår en är hur glada, humoristiska och positiva dessa människor är, trots allt de behövt genomlida, och trots att de allra flesta av dem lever åtskilda från fruar, makar och t.o.m. barn pga de nya reglerna för anhöriginvandring. Jag kan inte annat än imponeras av mina elevers styrka, och deras sätt att sprida positiv energi.

När vi skrattar tillsammans, talar om kärleken till våra familjer och friheten i Sverige känner man att gemenskapen människor emellan är så mycket större än ytliga kulturskillnader. Jag önskar att alla fick uppleva denna gemenskap, då hade vi inte längre några problem med främlingsfientlighet i vårt samhälle.

Är det jag som är odd?

Standard

Att renovera är dyrt, så nu har vi infört köpstopp ett tag för att fylla på kontona litegrann. Fönstershoppa kan man ju ändå alltid göra, även på nätet, så idag har jag kollat runt på några shoppingsidor. Och efter bara en liten stund började jag undra..

Visserligen är det vida känt att smaken är som baken, men jag undrar uppriktigt hur ett märke som Odd Molly har kunnat bli så populärt. Riktigt urtantiga, och dessutom svindyra kläder, och folk är som galna! T o m på Tradera jagar folk efter plaggen och betalar stora summor för en begagnad kofta.

Ärligt talat, är det inte en ren statussymbol? För ingen kan väl tycka att kläderna är värda priset, egentligen…?

[odd+molly+lovely+knit+233+rose.jpg]

Är detta snyggt? Är det jag som är odd?